Miljö

Miljö i korthet

Miljö och hälsa är två stora och komplexa områden som är intimt förknippade med varandra. Hälsobiten kommer inte att beröras närmare, men det är viktigt att känna till den koppling som gör att våra miljöhandlingar också påverkar vår hälsa.

Det är numera bekräftat att dagens miljöproblem är mångsidiga, allvarliga och globala. Det innebär att en individs agerande kan få konsekvenser långt utanför sina egna landsgränser. Så är ofta fallet i Sverige, där vi dessutom sällan känner av den påverkan vi faktiskt gör – det ekologiska fotavtryck vi är ansvariga för.

Vår påverkan på miljön kan delas in i tre kategorier:
Uttag av naturresurser Vad du än köper för produkt har denna krävt vissa naturresurser (t.ex. vatten) för att framställas – oavsett om det gäller mat, kläder, skönhetsprodukter, bilar, hemelektronik, värme eller el.
Förorening Vid framställning av vissa produkter, och genom vårt dagliga leverne, förorenas naturen i olika grad. En förorenande produkt är t.ex. läder (sett till LCA* och framställnings-metoder) , och en förorenande vardaglig handlig är bilkörning.
Klimatpåverkan Många av den moderna människans aktiviteter genererar spillvärme och producerar växthusgaser. Dessa driver tillsammans på en ökande växthuseffekt. Användandet av fossila bränslen och köttkonsumtion är två betydande orsaker.

Exempel på naturresurser är kol, olja och naturgas samt skogsråvara, halm och biogas. De första tre är exempel på fossila bränslen, vilka bidrar till ett stort överskott av växthusgasen koldioxid i atmosfären – till skillnad från de senare tre som kallas biobränslen. De senare tre kan även kallas förnyelsebara bränslen, och här räknar man också in förnyelsebar energi (sol- vind- och vattenenergi) som är på stark frammarsch.
Vi förorenar dels när vi sprider ämnen på olämpliga platser, dels när vi höjer koncentrationen av ett ämne till den grad att det blir giftigt för dess omgivning. Spridning av miljögifter är ett arbetsområde med stora mörkertal. Läs mer samt tips.
De vanligaste växthusgaserna i debatten är koldioxid, metangas och lustgas. (För att förenkla räknar man om alla växthusgaser till koldioxidekvivalenter, vilket är en av anledningarna till att man oftast hör talas om just koldioxid.) Vi vet att klimatpåverkan kommer att bli omfattande – trots ansträngningarna som görs för att minska våra utsläpp – därför arbetar nationer redan idag med proaktiva åtgärder för klimatanpassning.

All världens nationer har ett ansvar för de handlingar som får konsekvenser för miljö och hälsa. Politiker, näringsliv och enskilda individer har alla en del i detta ansvar. Som enskild individ bör man följa dessa tumregler:

  1. Minska din totala konsumtion
  2. Gör din konsumtion miljövänlig och etisk
  3. Påverka andra

Eftersom alla produkter vi konsumerar har någon form av påverkan på miljön, bör första steget vara att skära ner på onödig konsumtion. Nästa steg är att förgröna återstående konsumtion: Köp produkter som framställts med hänsyn till miljö och hälsa, och konsumera förnyelsebar energi.
När man gjort detta kan man med ryggen fri påverka andra att bli goda världsmedborgare.

* = För fördjupning och utveckling hänvisas till Kommentarer

Kommentarer

På denna sida får läsaren en utveckling av informationen på hemsidan. Här presenteras också källor till information och fördjupning.

En stor del av befolkningen i Sverige har tillgång till varor och tjänster nästan dygnet runt, och utan större motprestationer. När många av varorna dessutom produceras i ett fjärran (U-)land är det svårt att se allt som ligger bakom varje liten produkt.
Men i länder som Indien och Indonesien märker man däremot tydligt av spåren från den genomsnittlige svenskens livsstil: Fabriker jobbar i snabb takt för att tillgodose våra behov, och i framfarten skövlas skogar, utarmas jordar och förgiftas vatten så till den grad att hela ekosystem håller på att kollapsa. Arbetarna jobbar för svältlön och utsätts för giftiga kemikalier, medan vi rapar framför TV:n och tycker att det är jobbigt med så mycket reklamavbrott i favoritprogrammet.

LCA (livscykelanalys) innebär att man tittar på en produkt från vagga till grav: Vilken miljöpåverkan har produkten vid anskaffning av råvaror, tillverkning och användning av produkten samt vid kassering av produkten? Man tittar på parametrar som t.ex. energiförbrukning, utsläpp och råvaruanvändning.

Om den genomsnittlige svensken hade gjort det till rutin att tänka på LCA vid sina inköp kunde det innebära en markant förändring i inköpsvanor – inte bara vad man köper utan också när man köper: Det konsumtionssamhälle vi befinner oss i påverkar oss i varierande grad att köpa saker vi egentligen inte behöver – och alldeles för ofta.
Vad behöver vi egentligen? Vilka behov kan räknas till de nödvändiga? (Dessa frågor är några av de man kan diskutera i FOT-bloggen.)

De flesta kan förbättra sitt ekologiska fotavtryck en hel del, men i ärlighetens namn är det svårt för den genomsnittlige svensken att nå den hållbara nivån (2,1 ha) pga de strukturer vi svenskar lever i. En av de strukturer som behöver förändras är den ekonomiska (dels synen på ekonomi och vinster som något överordnat, dels hur man använder den ekonomiska styrningen): Om EU och svenska staten agerat annorlunda, hade kanske även miljökostnaden varit inräknad i produkter. Det hade i förlängningen inneburit att ”vanliga” produkter blivit dyrare än de miljövänliga.
Man pratar även om personliga utsläppskvoter som en lösning.

Samhällsutvecklingen har alldeles för länge skett på bekostnad av naturen och vår miljö. Det är hög tid att sätta miljö i första rummet på alla nivåer: Stater och företag har stora ansvar, men den ensamme individen har ett minst lika stort ansvar då stater och företag lyssnar när det är många som säger ifrån. Det finns mycket man som individ kan göra själv, och när du gör dessa val i vardagen skickar du indirekt signaler till företag och politiker att viljan till ett grönare samhälle växer.
Många av dessa val gynnar inte bara miljö och hälsa utan även din ekonomi.

Här kommer en kort utveckling av tumreglerna från ”Allmänt om miljö”:
1. Se över och minska/ändra eventuellt din konsumtion av el, värme, vatten, kläder, mat och lyxprodukter (diverse elektroniska produkter, skönhetsprodukter, tobak, alkohol och diverse sötsaker och läsk).
El: Var noga med att släcka lampor och apparater (även stand by), och byta till lågenergivarianter, energimärkning A, av nyss nämnda (när det är dags att köpa nytt).
Värme: Man behöver inte mer än ca 20 grader i hemmet. Rätt ventilation och spillvärme från bl.a. apparater minskar behovet av elementvärme. Minska behovet ytterligare genom att röra dig lite extra eller ta på en extra tröja.
Vatten: Låt inte vatten rinna till ingen nytta – speciellt inte varmvatten.
Kläder: Använd så mycket du kan av din garderob, och skänk resten till second hand eller någon annan. När du behöver köpa nytt bör det vara begagnat eller ekologiskt.
Mat: Många svenskar bör minska sin köttkonsumtion markant, eftersom kött har en avsevärt större total miljöpåverkan än dess vegetariska alternativ. Dessutom slänger vi alldeles för mycket mat (och annat) i onödan. FOT:s matsida >>>
Man kan återanvända mer än man tror, och resten bör källsorteras för återvinning.
2. Nästa steg är att din återstående konsumtion ska bestå av miljömärkta och lokala (eller rättvisemärkta) produkter samt förnyelsebar energi så långt det är möjligt.
3. Till sist bör man påverka andra att ta efter sina initiativ, eller ha fler vid sin sida redan i processens början vilket underlättar. Man kan ju göra det till en rolig grej inom umgängeskretsen, och t.ex. tävla om vem som minskar sin miljöpåverkan mest inom vissa områden.

Om man inte orkar vara aktiv utåt själv kan man anlita andra att vara det åt en: Bli medlem i en miljöorganisation. Då underlättar du och ger stöd åt deras verksamhet. Du kan även köpa utsläppsrätter och skog för att begränsa de totala utsläppen av växthusgaser. >>>

Bil: Behövs sällan om man bor och arbetar i en större stad, men om man ska äga en bil bör den drivas med el eller biogas. Kör sällan, gå med i en bilpool eller samåk, och tillämpa ecodriving när du väl kör.

Du hittar mer utveckling och fler tips hos WWF/You can help, Konsumentverket , Naturskyddsföreningen och Omställning Sverige samt i biblioteket.

Oavsett var man som individ står idag (den individuella startpunkten/miljöprofilen), är det viktigt att man gör det man kan.
För nybörjaren är det viktigt att ta ett steg i taget, så märker du snart att det går lättare: Precis som med allting annat kan det ju kännas svårt innan man kommit igång.
Artisterna har dessutom en extra utmaning gällande deras fotavtryck, då de reser mycket i sin verksamhet, men FOT prioriterar statusen i deras privatliv.

Om ni vill dela med er av hur det går (oavsett om det går bra eller dåligt) eller om ni inte hittar svar på någon fråga i vidarehänvisningarna, kan ni använda bloggen.

Källor:
Miljövetenskaplig utbildning på Malmö högskola

Naturskyddsföreningens hemsida + Rapport: Hur många svenskar tål världen?

Naturvårdsverkets hemsida + nyhetsbrev

WWF angående eko-fotavtryck m.m.

McNeill, J.R.: Någonting är nytt under solen. 1900-talets miljöhistoria. Ger en bra bild av hur vårt agerande lett fram till dagens miljöproblem. Läs mer

Vilby,Knud: Den globala resan. Insikt i globaliseringens problematik. Läs mer

… samt flera fantastiska exempel i alla kategorier i FOTbiblioteket.

______________________________________________________________________
Dessa källor tillsammans med möten, dialoger, andra källor och erfarenheter från verkligheten bildar den holistiska smältdegel som skapat innehållet på denna hemsida.

 

Ekologiskt fotavtryck

Ett ekologiskt fotavtryck är ett sätt att mäta resursförbrukning och avfallsproduktion för en individ eller nation. Fotavtrycken mäts i globala hektar (gha) över biologiskt produktiva ytor (land och hav) per individ och per år.
    Exempel: För att en global ekologisk hållbarhet ska vara möjlig bör man i ett globalt genomsnitt ligga på 1,8 gha, men siffran är i verkligheten 2,7.
Ett urval av enskilda nationer: Sverige har ett ekologiskt fotavtryck på 5,9 gha; Danmark 8,1; USA 8; Kina 2,2.
Som en motvikt till västvärlden och de dominerande rika länderna kan man nämna att Afrikanska Unionen (53 länder) har ett genomsnittligt fotavtryck på cirka 1,5 gha. Mer om detta >>>

 

Mät ditt eget fotavtryck

Det finns flera olika tester man kan göra, som ibland skiljer sig något åt när det gäller aspekterna man tar hänsyn till. Måtten eller bedömningarna som resultaten i testerna visar är förstås inte en exakt avspegling av verkligheten, men de ger dig en bra fingervisning om din nuvarande status.

Tänk på att den genomsnittlige I-landsmänniskan ligger ganska högt över gränsen för hållbarhet, så bli inte nedslagen om du skulle få ett högt värde.

Här är exempel på några olika test.  Lycka till.

Fick du ett högt värde? Gå in på Kommentarer för allmänna miljöförbättringstips eller botanisera bland gröna länkar.

Om du vill veta mer om ekologiska fotavtryck i allmänhet kan du läsa här.